Den Hemska Tvillingen

Hamnade som vanligt hos Nemo och hittade en kul grej. Givetvis var jag inte sen (jo det var jag faktiskt...men här är det nu) att ta mig an uppgiften och fundera hur mina svar skulle se ut. Så här blev det.

Tre viktiga läsupplevelser under din uppväxt?

Den första bok jag läste själv var Barnens bibel. Innehållet i den var inte viktigt men däremot själva läsandet. Att plötsligt inse hur alla de där krumelurerna hängde ihop och blev berättelser. Och fråga mig inte hur det gick till men jag lärde mig läsa på något vis men man kan anta att Gud hade sitt finger med i spelet va?

Den andra viktiga får bli Mio min Mio av Astrid Lindgren. Så sorglig, skrämmande och vacker. Och att Mio och JumJum är de präktigaste gossar som går att finna hade jag överseende med redan på den tiden.

Och till sist, samtliga Kittyböcker som jag INTE läste. Inte en enda en läste jag och jag gjorde det i en prematur revolt mot likriktningen i klassen. Alla tjejer skulle läsa Kittyböcker men jag var ju redan som barn obstinat och beslöt mig för att läsa vad som helst annat. Och det gjorde jag. Så, varför sätter jag då dessa böcker som en av de viktigaste på en sån här lista? Jo för att där lärde jag mig att man inte behöver göra som alla andra, man kan tänka själv och det är jag rätt stolt över att jag faktiskt gjorde. Att jag i tider när det var så viktigt att vara som alla andra i åtminstone ett avseende (nää många fler men det är någon annan lista) avvek och gick min egen väg. Möjligen delade jag denna aversion mot "samma lika" med min syster Markattan?

Bonusböcker...Maria Langs tidiga deckare med Puck, Einar och Christer. Många var bra men de hon skrev i slutet av sin karriär var inte bra, en upprepning på alla föregångare. Och jag läser om en del av dem varje sommar. Hittade faktiskt ett gäng på loppis för några år sedan, osprättade! Vilken skatt.

Tre viktiga serieupplevelser under din uppväxt?

Serier som i serietidningar läste jag nästan inte alls när jag växte upp. Hade däremot en period runt 20 när jag fördjupade mig i gamla djungelordspråk.

Men en bokserie som jag minns var Sven Wernströms Trälarna. Jag var 13 och låg hemma med en rejäl körtelfeber och bad farsan köpa hem något läskigt eftersom jag var inne i en mosterperiod i mitt läsande. Och farsan som slukade böcker i hela sitt liv kom hem med de första fyra i denna serie. Jag blev djupt besviken vilket jag skämdes för men började givetvis läsa ändå och som jag älskade denna bokserie. Jag sörjde inte nämnvärt att jag inte kunde gå till skolan på tre, fyra veckor för jag levde mig in i dessa trälars liv och ännu en sten till den sociala och socialistiska inriktningen i mig lades.

Nästa bokserie som varit viktig är återigen böcker skrivna av Astrid Lindgren, nämligen den om Mästerdetektiven Blomkvist. Å vilka trevliga stunder jag haft med dem. Om och om igen och än idag.

Och sen får det väl bli den überpräktiga Anne på Grönkulla-serien. Snacka om prettovarning. Fast lite rart och lite romantiskt och lite sorgligt...så det slank ner. Men uppriktigt sagt så slank det mesta ner och jag var av den uppfattningen att böcker ska läsas hur dåliga de än är. Jag har med åren omprövat den uppfattningen. Det finns ju så många bra böcker som jag aldrig kommer att hinna läsa så varför lägga tid och energi på sånt jag inte gillar?

Romaner som överrumplat berättartekniskt på senare tid?

Anders Paulruds Ett ögonblicks verk. Å så vackert skrivet. Och efter den boken var jag fast i Paulrud-träsket. Och nu blir det inga fler. Men det fina med böcker är att man kan läsa om dem, gång efter annan. Och ju fler gånger man läser en bok och har lika stor behållning av desto bättre är boken.

Musik eller inte när du läser?

Helst inte, men jag överlever med.

Vilken bok blir ytligt bekanta överraskade över att du läst och gillat?

Liftarens guide till galaxen. Kanske betraktad som en smula "för gammal" för att uppskatta den typen av litteratur. Men jag tycker att den är hur rolig som helst.

Finns det någon adaption från bok/serie till film som du ser fram emot?

Skulle i så fall vara om någon fick för sig att göra film av Paulruds Som vi älskade varandra men det är nog inte aktuellt så vitt jag vet.

Vilken bok blir ytligt bekanta överraskade över att du läst och ogillat?

Det har jag ingen som helst aning om men jag har aldrig förstått storheten i Jan Guillous Hamiltonböcker. Jag begriper inte hur man kan ägna 10 sidor åt att beskriva ett vapen.

Vilken författare hade du velat ge en stor kram, tagit en öl med, och vem hade du velat ge en omgång stryk?

Anders Paulrud

Anders Paulrud och

Anders Paulrud

Kramar för att han hade de snällaste ögon jag sett, en öl för att han säkerligen hade nån bra berättelse på lut när han tog en öl och en omgång stryk för att han dog för tidigt, innan han hade skrivit klart.

Hur ser din lista ut?