Många tankar idag! Har ägnat mig åt att stryka en hel hoper med skjortor samtidigt som jag tittade på veckans avsnitt av So you think you can dance! Fascinerande att folk ställer upp. Beundrar deras mod och drivkraft för där går en gräns för mig. Eller den gränsen har jag nog långt tidigare. Möjligen beroende på att jag är väl medveten om mina starka och svaga sidor.
Har funderat på det här med att dra igång coachandet på allvar fast i liten, trygg skala. Ska ta och kontakta skatten för att kolla vad som gäller och se om jag kan börja redan nu. Tanken är att "praktisera" på egen hand innan det bli diplomering för att öva och se om det kan finnas kundunderlag. Det kittlar i magen för jag VET att detta kan jag bli tillfreds med. Jag VET (= känner) att jag kan bli framgångsrik på det här området.
Och kan jag möjligen hitta ett sätt att coacha på nätet? Bara för mitt höga nöjes skull? Skulle vara häftig att se om det funkar och om jag bidrar på det sätt som jag tror. Hmm, blir nog mer tankar under morgondagen.
För övrigt har jag hållit mig ifrån radio och andra masskommunikationsmedel (bortsett från menlös tv-underhållning) och därmed inte retat upp mig på politikers dumhet.
Delar en flaska vin med min älskade och måste sluta skriva nu så att jag får några droppar till. Lev väl
Jaha, man hann inte mer än svälja frukostsmörgåsen innan nästa finfina idé från Herr Björklund uppdagas.
Nu vill han skrota individuella programmet på gymnasiet och satsa de resurserna i grundskolan istället. Och det är väl i och för sig bra...Men man tänker sig att införa ett tionde år. Jaha ja...hur skulle det vara om man satsade resurserna tidigare ändå? Hur skulle det vara om man redan från start när en liten unge inte får kläm på det här med att läsa och skriva satte in resurser för dem?
Jag har gedigen erfarenhet av detta vill jag bara poängtera. Min yngste son går nu sitt tionde år i grundskolan. Han har alltså gått om ett år. Han har anpassad studiegång eftersom han inte mäktar med att få betyg i alla ämnen. Är han lat den lymmeln? Tja, inte värre än många andra tonåringar. Är han dum då? Icke alls.
Sen första klass har hans far och jag tjatat om att han behöver extra stöd. Han var nämligen så beskaffad att det där med att sitta still och läsa inte var så roligt. Svårt att koncentrera sig eftersom det fanns så oerhört mycket annat att fokusera på. Och ett sällsynt dåligt självförtroende (men däremot ett rejält mått av självkänsla!). Men fick han någon hjälp? Fanns den där resursen som han behövde sittandes hos sig för att komma igång, få ro i kroppen? Nej då, den fanns inte för det fanns inte resurser till det! Möjligen kunde man skaka fram en sån resurs om vi gick med på att få honom bedömd av någon psykolog, för skolan hoppades väl på att man skulle hitta nån liten fin bokstavskombination. Det är bara det att oavsett diagnos ska skolan ge eleverna den hjälp de behöver och dessutom finns det ingen diagnos att sätta på sonen.
Och frågar jag nu, så här i skoltidens slutskede för denna grabb...VAD har hans skolgång kostat i reda pengar? VAD har den kostat i frustration, ilska, misströstan, svek, förstörelse...?
Först i höstas, en och en halv termin kvar, fick han riktig hjälp! Men inte för att han behövde utan för att en av skolans lärare gjorde bort sig så kapitalt att inte ens skolan kunde bortse från det. DÅ FÖRST fanns det resurser. Och vilken resurs sen, Kärringen Svensson gjorde entré, hon är inte lärare, hon är bara en ovanligt förnuftig vuxen, som a) minns hur det var att va tonåring och b) ser till sonens hela livssituation. Hon är guld värd och mer därtill. Och utan henne hade min pojk inte haft en chans att förverkliga sin dröm i livet. Men nu, med hennes hjälp så har han det plötsligt. MEN skulle det behöva ta sån tid? Skulle han behöva bli i det närmaste knäckt innan det hände?
Det klagas mycket på dagens ungdom, ett fascinerande fenomen eftersom den äldre generationen ALLTID klagat på den yngre, men låt mig bara säga det att vi får den ungdom vi förtjänar. Sviker vi dem i början kan vi inte räkna med att de där långhåriga typerna med nerhasade brallor ska respektera oss när de blir tonåringar!!!
Enligt ett telegram från TT, publicerat i mitt lokala husorgan, har kammarrätten avgjort att Robert Edlund i Umeå inte har rätt till a-kassa eftersom han enligt uppgift inte stått till arbetsmarknadens förfogande. Ja det låter ju helt rimligt. Men vad har då sagde Robert gjort istället? Har han nekat att ta anvisat jobb? (Förmodligen har han inte anvisats något att tacka nej till!) Har han rest utomlands för sina väl tilltagna bidrag? (Förmodligen åker han hem till mamma för söndagsmiddag och lever i övrigt på makaroner och riven ost.) Jobbar han svart och drar in bidragspengar på sidan om? (Kan jag inte uttala mig om men håller det inte för troligt. Och denna tes strider jag för baserat på att de flesta människor är hederliga!) Men vad i hela friden har grabben gjort då? Jo, han har varit fräck nog att spela innebandy!!! Se där, nu får han minsann sitt rättmätiga straff. Att ta sig till med sådana utsvävningar och det under brinnande arbetslöshet! Vet hut, slyngel!
Förlåt mig Robert...för att jag gör mig lustig på din olycka...jag hoppas att du förstår ironierna och sarkasmerna. Men vad i hela friden är detta för TRAMS???? Jag vill minnas att en Markatta i min närhet drabbades av samma oblida öde för en evighet sedan när sagda katta ville gå en kvällskurs i data under sin arbetslöshetstid men blev nekad detta eftersom hon då inte stod till arbetsmarknadens förfogande. Hade det däremot rört sig om en kurs i porslinsmålning hade saken varit en annan med motivet att "det handlar ju om din rekreation"!!!
Så alla ni arbetslösa, se för höge farao till att inte göra något annat än att söka jobb. Boka inga tider i tvättstugan för tänk om de ringer och ber att du ska komma och arbeta just då! Och delta inte i några sociala engagemang som innebandy, stavgång, hundrastning. Däremot går det bra att delta i porslinsmålning så länge du inte lär dig något du möjligen kan ha nytta av i din framtida karriär.
Tror att jag måste lägga mig och vila eftersom adrenalinet nu nått nya toppnoteringar.
När jag var i samma ålder hade jag redan planerat min första deckare, My name is Craig, John Craig. Men jag kommer ihåg att du skrev något med en BALUSTRAD som fick päronen att rodna av stolthet och jag vet vilken film du fick det ifrån ety jag såg samma film. Jaaa det regnade den sommardagen. Men hur som, gillar jag att vi två har samma beröringspunkter. Slut för idag
Vi kan ha en gissningstävling om filmen, rätt svar ger ...? ett ex av filmen kanske, vad säger syster?
När jag var 9, 10 år läste jag en mängd böcker av kategorin Äldre flickböcker. Om det var nån ordning på de där böckerna blev hjältinnan, eller någon som stod henne nära, sjuk. Lunginflammation eller något annat allvarligt och omgivningen vandrade av och an, vridandes sina händer i vanmakt och oro. Den åldrige doktorn (jodå, det var sällan en läkare) skakade missmodigt på sitt huvud och delade ut lugnande pulver (Å vad jag önskar att man idag kunde få ett pulver!) till de alltmer vankelmodiga damerna. Men så, slutligen skulle den sjuka genomlida krisen. Krisen kom som toppen på ett antal feberattacker men denna, den sista avgörande var alltid värst och klarade man sig igenom den då var man hemma... Och var det nån ordning så klarade sig förstås hjältinnan men var sedan tvungen att åka på rekreation till någon engelsk badort fast bad inte var att tänka på, åtminstone inte de närmaste 3 åren.
Nåväl, i natt har jag haft min kris. Ingen gick här och vred sina förtvivlade händer i vanmakt och det var ju bra för nån lunginflammation har jag ju inte! Inte heller baddades min feberheta panna och det är jag mycket tacksma över, jag frös bra som det var ändå. Men jag gick igenom och jag väntar nu bara på en rekreationsresa...fast inte till engelsk badort...för kallt så här års. Nej Thailand går bra. Vem är det som ställer ut biljetter för sånt?
Äsch, jag är så nöjd med att min näst äldsta kom hit med glass och lite godis. Passade på att duscha när hon var här och hon bäddade rent i min säng under tiden. Gissa om det var ljuvligt att krypa ner igen...
Skulle tro att jag kommer att sova som en liten gris i natt.
Tack kära syster för att du klargjorde detta. Har varit så orolig hela morgonen för det här.
Har sovit men har nu en tråkig huvudvärk. Och inga barn som kommer hit med glass och andra livsnödvändigheter till sin sjuka mor.
Visst är det väl hemskt konstigt. Här har man satt inte mindre än fem barn till världen och inte ett enda kan vara sin mor behjälplig när nöden så kräver? De bara tänker på nöjen! Otack är världens lön.
Naturligtvis är det min tvillingsysters förfärliga feber som orsakade härdsmälteinlägget nedan, hur ska man annars kunna förklara fadäsen med "2 för 1"-tanken.
Nu kommer den svala handen att läggas på alltför överhettat huvud, seså, lägg sig ner och njut, blunda. Såja, nu har nog tvilling 1 bloggat färdigt för idag. Låt mig berätta för dig hur det verkligen ligger till.
Vi är införskaffade enligt Kinderäggprincipen, tre överraskningar i en alltså. 1. Först kom du 2. Sen kom jag 3. Och vi var perfekta
Så nu vet du hur det gick till och kan släppa alla tankar på ÖoB och annat otrevligt. Sov en liten stund nu när jag har skakat upp dina kuddar, burit ut disken i köket, vädrat och hämtat friskt vatten och en alvedon. Jag väcker dig om några timmar med en uppiggande och närande lunch. Hm, kanske något som vi i min familj brukar kalla lättlagat, lättätet och lättsketet... Ja vi får se.
Jag vet att man inte ska tro allt som står i tidningar och seriestripparna hör väl definitivt till avdelningen "Lättsammare underhållning" som man inte behöver fästa sig närmare vid...men ändå!
I dagens lokala tidning finns seriestrippen om Kalle och Hobbe där Kalle frågar sin far hur man gör barn. Pappa förklarara att de flesta föräldrar köper sina på IKEA och monterar ihop dem enligt instruktionen. Kalle blir förbryllad och undrar om HAN kommer från IKEA men blir snabbt "tröstad" av sin far som säger "Nej, dig köpte vi på ÖB, mycket billigare och nästan lika bra". STACKARS, stackars Kalle. Men nästa tanke som slår mig är...Hjälp, är jag och min tvilling resultatet av en sån där köp2 betala för 1-kampanj????
Ni ser vad feber gör med tankeförmågan. Hade 38.8 i går kväll och det är mycket för mig som normalt ligger på 36.6. Sjuk är jag alltså och det verkar inte ha blivit ett enda dugg bättre under natten vilket var min förhoppning igår.
Tänkte vi kunde lägga ut en bild på ett tvillingpar, ej nödvändigtvis på oss. Den jag hittade är ju på ett kraftfullt tvillingpar ur filmens värld men de kan väl duga ett tag? Jag läste, i jakten på en bild, om tvillingar och tar tillfället i akt att citera lite från internet... närmare bestämt från
Om man slår den ena känner den andra det, prova själv! (Nej tack, låt bli det säger Dyster bestämt)
Tvillingar tänker ofta samtidigt på samma sak, så de kan mycket lätt fucka i skolan och andra saker där man måste komma ihåg något. Den äldre av tvillingarna brukar ha en sällsynt välutvecklad hjärna, och är ofta briljant inom många områden där andra människor har mycket svårt. (Skulle tro att det var fuska i skolan som var lätt för tvillingar, det andra låter jag vara osagt..., vidare i citatkommentarerna, .....? Hmmmm, tja ja vad ska man säga...? Äh slaget är förlorat ju. Yster vann på walk over
"-Gör nåt bra! -Jaha, av vadå? -Ja ta nåt, du brukar ju va duktig på sånt. -Men vad vill du ha ut av det? -Tja, vi måste lösa ett problem och du är ju en smart problemlösare. -Jahaaa, vilket problem rör det sig om? -Ja det är valfritt."
Känns det igen? Huston, we have a problem---Lös det bara med alla till buds stående medel. Och om det är Huston som anropas då är förmodligen alla medel tillgängliga och alla möjliga lösningar kan användas för alternativet är alltför hemskt. Men i en vanlig organisation där inte livet hänger på en skör tråd om problem uppstår så är det inte längre ok att agera så.
När en av mina söner var liten skickade jag iväg honom med instruktionen "Hämta pappret som står bredvid spisen" och den lille vännen kom tillbaka med tidningen som legat på diskbänken. Nu hjälpte den mig inte stort eftersom lillebror hade haft kalas i blöjan så instruktionen fick göras om och storebror kom så småningom med rätt papper. Vad lära av detta? Jo, beskriv problemet (lillebror har bajsat) föreslå lösning (använda toapapper) och se till att det bli utfört (hämta papper). Är man smart ser man också till att belöna det riktiga beteendet (stort beröm till en hjälpsam liten man). Men kanske måste man vara morsa eller i övrigt smartare än smart för att fatta sådana saker?
Eftersom feberdimman ligger tung över min hjärna så avslutar jag dagens inlägg och tackar en före detta chef för uppslaget. Obs! Han tillhörde kategorin "morsa eller i övrigt smartare än smart" snarare än den överst beskrivna typen!
Ombytta roller, idag är jag Syster Dyster. Sjuk igen och trött. Katten har haft sönder duschväggen och karln lyckades jag göra sur redan vid frukost!
Skönt då att man får vara ensam (och begrunda sina synder) och va hur trött och less man vill. Har sett ett stort antal Pimp my ride samt några avsnitt om hur att fostra sina hundar. Hur korkade är människor? Varför skaffa djur för att behandla dem som människor?
Ska sova en stund nu och se om jag känner mig piggare eller åtmisntone på bättre humör.
Saknas i detta hem och dagen till ära såg jag ett annonsblad som sålde dylika till ett hyggligt pris. Så hur vore det om familjen satte iväg till staden och kollade in utbudet? Förmodligen är skivorna slut och besvikelsen kommer att lysa omkring oss. Troligt är också att det tillståndet kommer att kräva åtminstone ett stödköp av oväsentligheter för att trösta oss och göra utfärden mödan värd.
Ringer man byggvaruaffären som skickat ut bladet får man inget svar och kan således inte i förväg ta reda på om bänkskivan finns kvar och jo, jag fattar att det är en affärsidé, att inte svara på sådana frågor per telefon. Skulle vi nu till äventyrs ändå våga ge oss av innebär det att vi i förväg måste försöka låna en tillräckligt stor bil för att frakta hem den ev skivan. Detta ger oss alltså en massa besvär men utan dem kan vi ju aldrig få köpt den där hett eftertraktade bokskivan till köket. Klurig som jag är har jag redan bestämt vilket ev tröstköp som ska göras... En säck torr fint kluven ved som ska användas för att få igång våran kamin dagligen. För tillfället har vi endast gammal skitved som inte vill sig ordentligt och det är en kamp varje dag innan det sprakar så där hemtrevligt i brasan. Frågan är vad den sittande regeringen tänker göra åt saken.
Riddaren av den Sorgliga Skepnaden
Ps. Skivan finns kvar, bilen är fixad och vi är strax på väg. Veden ja, den köper jag nog ändå. Det var ju en sån himla bra idé. Har ni tur återkommer jag med en livfull och färgstark beskrivning om hur skivan kom på plats...
Riddaren av den numer inte fullt så Sorgliga Skepnaden
Jag vill verkligen veta hur det går till att göra tre heltidsjobb. Det skulle vara välgörande för min ekonomi! Kan vi grunna på det syrran?
Fast nu ska jag inte grunna på nåt alls, jag ska sova eftersom jag håller på att bli sjuk. Är det den fruktade influensan som har fått mig i sitt grepp eller är det inbillning? Sak samma...farsan påstod alltid att "inbillning kan man dö av" och det kan man visst av flunsa också. Och strängt taget kan det ju kvitta om man dör av inbillning eller influensa eller nåt annat. (Eller finns det mer eller mindre ärofyllda dödar?)
Hejs hopps och vi skrivs igen om jag vaknar i morgon :-)
Ska det va så frågar min syster. (Se nedan) Nej givetvis ska det inte va så att politiker sätter upp regler för oss och inte följer dem själva. Det skulle nog Alliansen själva skriva under på. Är man sjuk så är man och då sjukanmäler man sig. Om man inte sjukanmäler sig är man att betrakta som frisk och då arbetar man. Enkelt va?
Och vad gäller Maud Olofssons löner och antal arbeten. Hon har enligt egen uppgift 3 stycken heltidsarbeten och avlönas därefter. Ett heltidsarbete i konungalandet Sverige betstår av 8 timmars arbete per dag. 8*3=24. 24 är också antalet timmar på ett dygn. Så, i teorin kan man givetvis sköta 3 heltidsarbeten men det förutsätter ju att man inte behöver någon sömn. Vad jag vet är det inte många människor som går i land med den bedriften mer än under ytterst korta perioder. (Se bara på hur tillförlitliga läkare är efter jourtjänstgöring och normalt arbetspass.) Nu skulle det ju kunna vara så att Maud klarar av att arbeta dygnet runt under vardagar och sova ikapp under helgerna...fast det funkar inte heller eftersom riksdagsmän tydligen är i tjänst 365 dagar per år! Så, det är nog så att hennes "heltidstjänster" inte är så avancerade att de upptar 8 timmars tjänst per dag och tjänst. Eller så fuskar hon i någon eller samtliga tjänster...Fast så kan det väl inte vara? Inte finns det politiker på den nivån som fuskar...Näää det har vi aldrig hört talas om.
För övrigt läste jag en krönika skriven av den überduktiga Linda Skugge...vilken tur vi har i detta land som har henne att rådfråga i allehanda frågor. Det finns nog inget ämne hon inte behärskar och vet svaret på. Det måste vara härligt att kunna så mycket. Och som vanligt är det parollen "din egen lyckas smed" som gäller så gott folk...Tagen er i kragen (som ni tvättat enligt Lindas alla regler), skärp er, klipp er och skaffa er ett välbetalt arbete och upphör genast med er självömkan och att ligga samhället till last! Basta!
Man undrar hur i hela friden Maud Olofsson orkar och hinner med tre jobb. Det är inte så att jag missunnar henne en sjysst lön eller så men ändå.. Hur mycket pengar behöver människan? Sen kan man ju fråga sig om det är möjligt att sköta tre jobb och göra det bra? Antingen går hon på Effedrin eller något, eller så är det kanske inte tre heltidsjobb hon avlönas för. Ja jag vet inte men för mig blir det nog att hålla med Herr Ohly när han säger "Det ger signaler om girighet". Vidare är det bara att gratulera henne och alla andra politiker i riksdag och regering som tydligen tillhör den friskaste yrkesgruppen, åtminstone om man ska tro Insider, programmet i tv3. Härom dagen visade de ett reportage om hur sällan riksdagsledamöterna var sjukskriva trots att de själva uppgett att de var för sjuka för att sköta sitt jobb. Jojo, man tackar för det "valfläsket". Ja nu är risken minimal att jag skulle få för mig att rösta på Alliansen vid nästa val eller någonsin men alla argument för ett regeringsskifte emottages tacksamt.
Ja syster, vad säger du om det här egentligen? Ska det vara på det här sättet?
Så går en dag ur våra liv och kommer ej igen, vore väl en jäkligt bra devis att leva efter. Eller? För mig är det iallafall det, ta vara på dagen och allt som kommer i din väg. Jag ska försöka bli bättre på det. De senaste veckorna har varit fulla av lärdomar ämnade för mig att göra. En del har varit lättsmälta och andra har näst intill knäckt min tilltro på mänskligeheten. Jag är en sån där blåögd fan som alltid vill tro allt gott om omgivningen och som. trots motbevis gärna går de anklagade till försvar. Socialt ansvar sade mina syskon och flabbade lite hånfullt. Det kunde de fortsätta med för jag är rätt säker på att de inte fattade då vad det var som drev mig. Nu har nog ålder och visdom lärt dem.
Och då min styvdotter, like it or not, så kom jag på att du är bedrövligt eftersatt. Kanhända beror det på att du är lika kompetent att ta hand om dig som jag, och att det därför är så lätt att "glömma bort dig". Men det ska ju inte du behöva betala för. Vännen, kan du inte ta och komma hit och bli sams med oss igen.
Nu är det hur som helst dags att natta den här kroppen och det ska sovas obarmhärtigt länge på påskafton. Kanhända tas en och annan tjur vid hornen och ett eller annat gram powerwalkas bort.
There can be only one and that's me, eller som vi säger: Det finns bara en av mig och det är jag
Jaha, då var man officiellt utnämd till den gladare av oss och det kan väl stämma. Våra föräldrar hade massor av historier om våra tidiga år då söstra mi alltid var ledsen och jag ständigt glad och tillfreds. Nu vill jag väl inte hävda att detta är ett tillstånd jag alltid befinner mig i. Lika euforiskt glad och lycklig som jag kan vara, lika förbannad och uppretad händer det att jag blir. Och de där egenskaperna, lyckan och ilskan är nog det som driver mig mest.
Och visst är det så att min kära syster är den klokare av oss (och yngst också) men jag är rätt smart jag med :-) Min omgivning anser säkerligen att jag tar för mig duktigt och en hel massa önskar nog att jag skulle ta och placera mig i nåt hörn och hålla käften för en gångs skull men det blir ju så himla tyst om jag gör det! Så några sådana tankar har jag inte.
Tanken med den här bloggen är att vädra våra åsikter om ditten och datten som händer och sker. Fast ska man bli läst ska det visst helst handla om mode eller sex...kanske inte våra favoritämnen!
Jaha då har man mutat in sitt område på webben... wow liksom. Äsch vad tramsigt. Jag och min tvillingsyster bestämde oss för att skriva ihop eftersom vi kompletterar och triggar varandra och båda två tycker om att skriva. Dessutom har vi av födsel och ohejdad vana alltid haft en massa åsikter om än det ena än det andra och dessa framförs ju bäst där antalet möjliga mottagare är som störst.
Nåja, vem är då jag i tvillingparet? Bäst och vackrast och klokast såklart. Eller nej det stämmer väl inte helt. Eller gör det det? Hur som helst är jag den yngsta av oss, 35 minuter skiljer det på oss och gissa om jag fick höra det ofta när vi var små. Jag har en känsla av att jag alltid varit den "tuffare" av oss så till vida att jag inte haft vett på att begripa att jag inte kunnat allt jag velat göra och det har givetvis inneburit att jag tagit för mig av det som fanns uppdukat i livet. Nu måste jag nog erkänna att jag blivit omsprungen av min syster och det beror nog mest på min arbetslöshet, men även hennes yrkeskarriär samt personliga utveckling. Synd om mig? Icke så, jag har ju den allra bästa cochen alldeles inpå mig, hon känner ju till det mesta om mig och vet ungefär hur jag fungerar och tänker och kan därför med enkelhet komma med kloka och adekvata råd. Och alldeles gratis dessutom. Toppen ju.
Och nu passar det väl bra att lämna över ordet till Syster Yster
