Upprop!
Jag behöver hjälp!
Så här är det att min blogg har blivit en ganska trist, medelålderskärringdagbok. Det är väl för allt i världen inget fel med det men jag kan bättre än så.
Jag är rätt bra på att uttrycka mig, jag har åsikter om det mesta, jag är ganska rolig när jag sätter den sidan till...så varför i hela friden skriver jag bara den här ganska ointressanta sörjan om vad som händer och sker i växthuset?
Eller hur katthämtningen framskrider? Eller huruvida Närbo snarkar eller ej?
Problemet är att jag inte orkat engagera mig i något mer intresseväckande och det är därför jag behöver hjälp.
Så nu vill jag att min lilla läsaskara, tack till er, tar er en funderare på vad ni skulle vilja läsa här. Stort och smått, allvarligt som skojigt, djupt och högt.
Meddela mig i en kommentar så ska vi se vad jag kan åstadkomma.
Okej?
Annars lär ni få fortsätta att läsa intigheter från Den hemska tvillingens rätt ointressanta liv. (Ja för mig är det ju inte ointressant men så djävla upphetsande är det ju inte.)
Ja men sätt igång nu då.
Saker som kommer inifrån... från magen...satsa på det Eller sånt du vill berätta, som är viktigt för dig
Tror inte en blogg blir bättre för att man försöker tillfredsställa andras behov.
Har själv försökt - med magert resultat
Jag läser gärna om dina tankar över att bli mormor. :D
Personligen tycker jag att det är trevligt att följa din vardag, men... När du blir förbannad på något som timat i världen, då är det riktigt bra. Ja, gör som Nemo säger skriv om det som kommer inifrån.
Också Pilsner då förståss.
Markattan
Jaha du ! Medelålderskärringdagbok ? Kom igen !
Förresten spelar det ingen roll vad du skriver utan ATT du skriver - från hjärtat. Pilsner (han är förresten mysig !), jordgubbar, mormorskap eller nå´t faenstyg som du reagerar på o.s.v
Du skriver - vi läser !
Jag tycker du skriver bra redan nu.
Vardag är rätt kul att läsa om..kanske inte toalettbesök och annat men det har du ju förskonat oss ifrån.
Men..tja..kanske om..om ..om hur det går med renoveringen av sovrummet.
Loppisfynd.
Saker som irriterar dig, gör dig arg, ledsen eller barndsomsminnen.
Bloggtorkan råkar nog vi alla bloggare ut för.
Tycker du har humor och empati. skriv när du har lust eller orkar om det du vill.
Int vet jag int...
Jag är allätare!
/A
Jag förstår vad du är ute efter, tror jag. Och jag håller med Nemo. Skriv om det som känns angeläget för dig. Det är svårt att beställa nåt speciellt.
Om det inte är något som känns så värst angeläget just nu, så kanske det betyder att du har det bra. Att du är i det som händer med trädgården och katten, i stället för att grubbla över tillvaron.
Och det är väl i så fall så bra som det kan bli!Eller?
Till er alla som svarat; Ja ni har ju alla rätt. Och Vem är jag gjorde en, som vanligt, klockren analys, mitt liv är väl just så där behagligt som det kan vara så att de stora tankarna hamnar i trädgården och inte så ofta i Afganistan. Och då har jag det nog bra.
Men Fiffi, du kan vara lugn, här kommer säkerligen tankar om det stundande mormorsskapet. Och Markattan kan även i fortsättningen se fram emot Pilsnersnack. Strandskatan; det ÄR ju en medelålderskärringdagbok ju. Vilket inte alls är fel eller något att skämmas för. Men lite variation på skrivandet kan man ju ha ändå liksom.
Nemo; Ja precis, från magen, varför lämnar jag den vägen så ofta? Jag VET ju att det är magen och hjärtat som leder mig rätt. Jag vet verkligen det men låter mig så ofta förvillas in på andra vägar och så blir det galet. Men nu blev jag mer filosofisk än vad som var tanken...
Nåväl, tack för att ni tog er tid att svara.
Hoppsan, slant iväg ett blankskott där...Vad jag ville säga är mycket samma som övriga. Det jag uppskattar som läsare är att det är äkta o kommer från den riktiga DU. Och förringa aldrig vardagslivet, det är det som är livet. Jag tycker det är befriande att läsa och skriva om det i en tid där allt ska vara så bombastiskt. Så, bara fortsätt vara du!
Lobelia; Ja det är nog bäst och enklast att vara sig själv, fast "sig själv" rymmer ju ganska mycket mer än det egna livet om du förstår hur jag menar. Det finns ju mer än tomater och jordgubbar, grodyngel och kattor som engagerar mig. Det kan ju vara trevligt med lite variation i allt det vardagliga. Men visst har du rätt i att vardagslivet är livet, det som ligger närmast hjärtat.
Vardag. It's always about the vardag. Och du kan knorra till det. Det ser jag ju i alla kommentarer.
Och du tycker ju mycket. Tyck mycket mer. Med en vass penna...ehh tangent.
På't bara.
Mona; Ja i kommentarerna hos dig triggas jag av ditt språk och ditt sätt. Men jag vill inte bli en MOna-kopia eller kopia överhuvudtaget. Ska dock vässa tangenterna en smula och trimma hjärnan.