Söndag i Specksjön
Vi har under flera timmar suttit i den lilla vindskyddade smatten och läst tidningar, druckit kaffe och njutit av solvärme och fågelkvitter.
Har varit trött och haft en massa tankar att tänka, därav det magra bloggandet under veckan. Har helt enkelt inte haft tid för att torgföra mina åsikter. Men så här i slutskedet av veckan har hjärnan sammanfattat följande:
Media har högtidsstunder nu när man kan göda åsikter om vilken förhatlig och pervers människa han är den där Anders Eklund. Jag kan naturligtvis hålla med om att en kille som mördat två människor, försvarslösa flickor, inte framstår som någon charmig, trivsam individ. Men detta fullständigt makalösa hat de eldar på med saknar motstycke. Och dessa detlajer om en man som haft uppenbara problem genom livet att skaffa en normal, sexuell relation. Jag tycker att skriverierna är motbjudande. Man kanske kan avvakta rättsapparaten innan man med sådan säkerhet beskriver alla hans fel och brister? Killen är kanske psykiskt sjuk?
Nästa sak som stör mig en smula är den hetsjakt som nu sker gentemot polisens "katastrofala" hantering av mördarjakten, tidigare tips och så vidare. Är det någon av alla de som uttalar sig som har full insyn och kunskap om polisens arbetssituation? Är alla dessa som uttalar sig helt och hållet felfria själva? Jag förstår att drabbade familjer kan ha synpunkter på det arbete som bedrivs för att fånga de gärningsmän som tagit en älskad familjemedlem. Men dessa familjer för sällan fram en sådan massiv kritik som nu kan läsas i kvällspressen.
Jag tycker att det är tragiskt att massmedia förhåller sig så enögda vid tillfällen som dessa, förmodligen i jakten på lösnummerförsäljning. Och då kanske vi kan börja granska deras göranden och låtanden på samma sätt som de tar sig rätten att kritisera både hög och låg i sin strävan att beskriva "sanningen", allt i den fina traditionen att hålla allmänheten informerad. Nej, jag strävar inte efter mediacensur, men ett visst mått av eftertänksamhet vore kanske på sin plats.
Till sist undrar jag bara hur det är ställt med Skugge idag. Hon brukar propagera för varje människas skyldighet att försörja sig själv men kritiserar nu, framförallt mammor, för att lämna sina barn vind för våg på dagis eller liknande. (min tolkning) Hon anser att fler ska vara hemma och ta hand om telningarna istället för att vara borta och jobba. Men hur många kan unna sig lyxen av att vara hemma samtidigt som de försörjer sig? Hur många hemma-arbeten finns det? Hur många kan skriva krönikor i diverse tidningar samtidigt som de tar hand om barnen? Blev det inte lite inkonsekvent där Linda?
Nog nu och på återhörande
Tvilling 1
Killen är kanske psykiskt sjuk? Häpp, där slår det liksom slint för mig, för vad är alternativet? En psykiskt frisk människa slår inte ihjäl värnlösa människor på det här sättet..hmm...för det är inte normalt. Jag har svårt att tro på ondska som något man har mer eller mindre i sig, och som får en att göra omänskliga handlingar. Nånstans är det ju fel, och vad är det om inte psykiska fel?
Ja, jag har svårt att veta, men det enda vi har idag är att sy in killen på livstid så samhället får hämnd...
Ja killen är kanske psykiskt sjuk och ska väl då ha vård eller så är han frisk och alltigenom ond...eller nåt och ska straffas. Fast det är inte det som är grejen här...Detta snaskande i allt han gjort, från att flirta på ett klumpigt och obehagligt vis till blottande, våldtäkt och mord. Vi behöver kanske inte ha något förbarmande, möjligen har han förtjänat den här behandlingen, jag kan inte bedöma det. Det jag vänder mig emot är att vi andra, som är "felfria" och utan skuld kastar så äckligt mycket stenar. Jag lovar dig att om man ställde ut honom på ett torg skulle folk bokstavligt talat göra det också. Det jag efterlyser är lite värdighet, att vi inte tillåter oss att sänka oss till en nivå under vanligt hyfs.
Det är fruktansvärda brott han gjort sig skyldig till men blir det ogjort för att vi "gottar" oss i hans ynkliga liv?
