Ont både här och där
Det ondaste sitter i själen. Min yngste har inga lätta dagar för han och hans pappa kan inte hålla sams. Elakheterna flyger mellan dem och de är ungefär lika goda kålsupare båda två. J är verbal och snabbtänkt och slänger ur sig vassheter som han vet tar mitt i hjärtat. Pappa ligger inte långt efter och kan konsten att hitta saker som kan fälla den starkaste. Idag uppstod en kontrovers som resulterade i att Johannes inte får bo där under nästa läsår.
Och det sagt med så hårda ord att jag undrar hur J ska klara det. Återstår för mig att övertyga honom om att det är bättre att bo kvar här hos mig. Eller så kanske mosters förslag faller honom på läppen. Ja vi får se hur det blir.
Ett enda vet jag iallafall och det är att jag aldrig någonsin kommer att överge honom så som han och jag känner att pappa gjort. Jag kan inte komma ifrån att vi vuxna har ett större ansvar än våra barn för att det ska fungera.
Det mindre onda men nog så smärtsamma sitter i min vänstra vad och beror på en sträckning igår som jag lyckades förvärra idag när jag hängde tvätt. Fan vet vad som hände men det känns som om nederkanten av muskeln i vaden sitter löst. Förmodligen är den fortfarande fast förankrad där den ska vara så jag avvaktar väl morgondagen så får jag se hur det känns då.
Fast det finns ju glädjeämnen också här i världen! Anna, mitt mittenbarn, ja hon är alltså nummer tre i skaran av fem, fick som enda i elev på sitt gymnasieprogram, stipendium på 1000 kronor. Hon fick det för sitt glada, trevliga, hjälpsamma sätt och för sitt engagemang för sina studier som hon tar på största allvar. Och så får ju ungen mest bara mvg efter mvg. Tänk att det kan skilja så mycket på barn från samma familj.
I morgon är det coachutbildning igen. Två dagar den här veckan och två nästa vecka. Och på onsdag nästa vecka är det diplomering! Uppkörning i coaching kan man väl kalla det. Men oavsett har jag bestämt mig för att dra igång min egen coachverksamhet och starta i liten skala för att se om det bär.
Ni lär ju få läsa hur det går både på diplomeringen och med företaget (fast det blir väl inte förrän efter sommaren.)
Nu åter till tvätten!
Stipendier för hjälpsamhet och engagemang är extra roliga. Bättre än de som endast fokuserar på mvgna som ju iofs är trevliga de med, men som inte lika mycket visar på en stark vilja och positiv inställning till att hjälpa andra i sin omvärld.
En dotter till sin mor således :)
Tack! Fast alla mina barn har ju mig som mor så borde de inte alla fått stipendier med det resonemanget? Nu är ju för allt i världen tre av dem fått det så jag får väl vara nöjd med utfallet :-)
Du glömmer en liten detalj. Utdelningen av stipendier är en högst subjektiv övning, så den sanning som gäller i valet sitter i utdelarnas huvuden/hjärtan. Så, äntligen en till som hittat rätt och förstått, de två som missat behöver vi inte ägna tid åt ;)
Johoo de två som missat behöver vi också ägna tid åt, däremot behöver vi kanske inte lägga ner så mycket energi på de två stipenieutdelare som glömde bort dem :-) Men det kanske var det du menade?
oavsett om det är de två som inte fått stipendier eller de två som inte delat ut dito, behövs engagemang.
Två i en skara av fem som inget fått måste uppmärksammas för alla de fina egenskaper de har, stipendiebrist till trots. Och de som anser sig kunna kora de som bäst gjort sig förtjänta av utmärkelser skulle nog vara i behov av ett visst resonemang.
Kanhända är kriterierna fastlagda, men av vem och varför, är frågor som bums dyker upp. Jag som jobbar med ungar tycker nog att de där stipendierna kunde fokusera på andra egenskaper, OCKSÅ. Varför inte premiera den där ungen som, trots allt motstånd, faktiskt försökte härda ut och ta sig igenom?
Jag tror inte det sporrar vidare värst inför skolslut men det kan iallafall ge en god klapp i ryggen inför framtida värv. Och det är väl inte så illa.
Ps Lycka till med coachandet, det blir nog en lyckad resa för alla inblandade.
stupidieutdelaren
Tack för inlägg och glada kommentarer.
Vill också vara stupidieutdelare men det är jag väl förmodligen redan :-)
Trevlig midsommar
Menade alltså stipendieutdelare, som man också förstått :) Alla har rätt till bekäftelse och bekräftelse och de som protesterar starkast ska ha den starkaste kramen och det varmaste berömmet ;) Läste om snubben som dog och som insåg att vi stukar våra barn in i känslomässig fetma... lång associationsbana dit men det stämmer...
